Svar: Det finns flera fel i detta påstående. Det första är att internationella flyg- och sjötransporter som vi svenskar står för inte är inräknat i de siffror man hänvisar till. Räknar man in den ökade klimatpåverkan från flyg- och sjötransporter beräknas Sveriges koldioxidutsläpp inte ha minskat något. Det andra felet är att en väldigt stor del av svenskarnas klimatpåverkan sker i andra länder, dvs där våra varor produceras. Dessa utsläpp är inte heller medräknade. Det tredje och kanske största felet är att man bara tar hänsyn till Sveriges klimatpåverkan, vilket bara är ett av alla akuta miljöproblem som världen brottas med. Miljöpåverkan och klimatpåverkan är inte samma sak. Att Sverige skulle ha minskat sin Klimatpåverkan trots ekonomisk tillväxt finns alltså inga tydliga belägg för. Att Sverige skulle ha minskat sin Miljöpåverkan finns ännu mindre belägg för och kan inte betraktas som något annat än en ren myt.
Svar: Om det vore möjligt skulle det givetvis kunna vara ett sätt att fortsätta bygga samhället på ekonomisk tillväxt, men med betydligt mindre miljöpåverkan. Problemet är att verkligheten inte alls ser ut så. I tillväxtmåttet BNP ingår ingen större del rena tjänster och den del av BNP som står för den starkaste tillväxttakten utgörs nästan enbart av verksamhet som kräver ökat uttag av energi och materiella resurser. Man får inte glömma att en stor del av det vi kallar tjänster är tjänster som i regel är till för att främja produktionen, såsom IT-system, marknadsföring, reklam, ekonomitjänster mm. Det är i och för sig tjänster, men det är ofta tjänster som är helt beroende av en ökad materiell tillväxt. Att fler arbetar med denna typ av tjänster åt varuproducerande företag leder inte till mindre materiell tillväxt utan ökar tvärtom denna.
Nedan ger vi några exempel på svenska forskare och experter inom det område som Steg 3 verkar. Dessa är inte nödvändigtvis knutna till nätverket Steg 3, men de sympatiserar till stor del med våra grundtankar. För djupare information och svar på knepiga detaljfrågor rekommenderar vi dessa personer.
Arbetar på Stockholm Environment Institute med hållbar utveckling och klimatfrågan.
Forskare på myndigheten Tillväxtanalys.
Forskare inom konsumtion och miljö, som deltagit i många undersökningar om konsumtionens gränser.
Professor i humanekologi vid Lunds Universitet, som tror att fossilsamhället är dödsdömt.
Forskare, systemekolog, lantbrukare mm. Säger att samhället måste förändras i grunden och det måste få ta tid.
Idéhistoriker, författare, och professor i miljöhistoria vid KTH med många idéer för ett hållbart samhälle.
Teknologie doktor och handledare på Chalmers som tror att den ekonomiska krisen kan vara avstampet till ett nytt samhälle.
Pensionerad professor i restresursteknik från Högskolan i Luleå. Propagerar starkt för det nya kretsloppssamhället.